läste runt på lite bloggar när nelson somnat, å såg någon nämna en dokumentär med namnet Dear Zachary. Jag kan inte komma ihåg när jag grät så mycket sist. Den absolut bästa och mest tragiska, dokumentär, film, you name it, jag har sett! Se den. Men det krävdes blod svett å tårar å ta sig igenom den. Grät som besatt. Vilka fantastiska männsikor de finns på denna planet alltså. Helt stört. Men den var fantastisk. På alla vis. Se den. Nu. Helst igår. Nu ska jag gråta mig till sömns.
/ Lolo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar